Vadå Operation Hungerdagen?
Operation Hungerdagen är Finlands Röda Kors största årliga insamling. Under den tre dagar långa operationen samlar man överallt i Finland in pengar till Röda Korsets katastroffond. I år ordnas Operation Hungerdagen runtom i Finland den 16-18.9.
Tack vare insamlingen Operation Hungerdagen kan Finlands Röda Kors utföra det effektiva biståndsarbete som organisationen är känd för. De pengar som samlas in till katastroffonden används till att hjälpa de människor som vid varje givet tillfälle är mest i behov av hjälp. I början av denna kedja av hjälp finns insamlaren och givaren. De drar igång hjälpoperationen.
Tack vare de medel som samlats in under föregående hösts insamling var Finlands Röda Kors genast redo att hjälpa till exempel då hjälp behövdes efter jordskalvet i Haiti. Medel insamlade under Operation Hungerdagen används förutom till snabb katastrofhjälp också till långsiktigt utvecklingssamarbete samt till att hjälpa människor i hemlandet som drabbas av plötsliga olyckor.
Hela folkets 30-åriga insamling
I höst fyller Operation Hungerdagsinsamlingen 30 år. Hungerdagens föregångare, Sisko-dagens insamling, ordnades första gången i Pälkäne år 1980. I östra Afrika led man av svår hungersnöd och tanken bakom den nya insamlingen var att under en dag äta mindre och ge de inbesparande pengarna till insamlingen.
Människorna gick ut tillsammans för att hjälpa. På en dag fick man ihop 12 000 mark i insamlingspunkterna i Pälkäne som riktades till att hjälpa de människor i östra Afrika som led av hungersnöd. Så gott som hälften av ortsborna i Pälkäne deltog i insamlingen.
Nästa år genomfördes insamlingen på riksnivå och snabbt hade Hungerdagen etablerat sig som en insamling för hela folket. Förra året deltog mer än 20 000 insamlare i Operation Hungerdagen och insamlingen inbringade 2,4 miljoner euro.
Temat hunger
Den här hösten återvänder 30-åriga Hungerdagen till sina rötter. Temat hunger är ett sätt att hedra insamlingens första år. Samtidigt är hungersnöd ett mer aktuellt problem nu än på flera decennier. Förra året översteg antalet undernärda människor en miljard för första gången någonsin. Därför talar vi igen om hunger i höst.
Grym hunger
En naturkatastrof orsakar alltid enorma skador. Förutom hus och hem förstör ett jordskalv eller en orkan också åkrar, arbetsredskap och boskap – människors levebröd. Man är tvungen att bygga upp allt från grunden.
Det bästa sättet att bekämpa hunger är att förebygga orsakerna. Beredskap inför naturkatastrofer och snabb katastrofhjälp hör till Röda Korsets grunduppgifter överallt i världen. Det är möjligt tack vare Operation Hungerdagen.
Krig föder svält
Krig tvingar människor att fly, att lämna sitt hem och sin utkomst. I flyktingläger är krig ofta närvarande och om och när folk kan återvända hem möts de av förstörda åkrar. Ofta är hunger också en orsak till konflikter. När jorden inte ger tillräcklig skörd för att mata de hungriga tar människor i desperation till vapen.
När en konflikt inträffar delar Röda Korset först ut livsmedel som nödhjälp. Efter den akuta krisen får människorna hjälp att återfå sin utkomst så att livet kan fortsätta.
Tyst svält svider också
I dag finns det över en miljard svältande människor i världen – mer än någonsin tidigare. Deras hunger är tyst, för den orsakas av katastrofer som vi inte ser. En ond cirkel av svält kan uppstå till exempel på grund av höjda livsmedelspriser eller en allvarlig epidemi. På grund av sjukdom lider hela byar i tysthet när det inte finns friska människor som kan sköta åkrar och bruka jorden.
Medel som samlas in under Operation Hungerdagen används också till att hjälpa människor vars hunger inte syns eller hörs.
Röda Korset hjälper människor att producera mat på egna små odlingar och utbildar människor att sköta om sin hälsa.
Nya bönor svar på böner
Klimatförändringen slår värst till i sådana områden där naturen från början är extrem. När översvämningar följer på torka och skörd efter skörd blir förstörd resulterar det i ett kretslopp av svält.
Röda Korset utbildar familjer som lever i områden som lider av torka att bruka jorden på nya sätt. Samtidigt utvecklas översvämningsvarningssystem och katastrofberedskapskommittéer utbildas så att framtida översvämningar inte ska beröva människor allt de har.
